Feeling good

Hipp hopp igår tog jag ett stort beslut, jag har hoppat av matten. Den största känslan just nu är extrem lätthet. Så fort jag uttalade orden högt så kändes det som en stor sten föll av.
Det gick helt enkelt inte, kan inte lära mig på det sättet. Utan det blir lärarleda lektioner till hösten istället.
Att det var ett så stort beslut har att göra med att jag inte kommer kunna söka in till högskolan till hösten. Vilket känns lite sådär, har ju inget jobb direkt. Men ALLT löser sig:)

Helgen som gick bjöd på vin med goda vänner, och barfota promenad genom nattens mörker med mannen i mitt liv. Det blev en trögstartad söndag men en koppkaffe hos syster drog igång en. Efter det så blev det våfflor i stora lass hos K&H. Mycket gott, starkt jobbat hjärtat;)

Känner mig så nöjd och framför allt lättad:)

Blodet forsar

Jag hade nått som irriterade i min näsa idag på jobbet. Gick och snöt mig, och fick loss det men till min förvåning så började blodet forsa. Blev minst sagt chockad. Har inte haft näsblod sedan jag var riiiiiktigt liten. Självklart kom det ett barn i dörröppningen som med chockad min frågade om jag hade slagit mig. Och innan jag hann svara ropade hon till sina kompisar: Kom, kom och titta fröken har näsblod!!
Så jag blev sittande en bra stund på toaletten med näsan fylld med papper och omringad av många nyfikna blickar som kom med tusen frågor. Medan jag kämpade emot att inte spy upp blodet i min hals.
Sen resten av dagen kände jag mig allmänt kass, svettades och frös om vartanat.

Pratade sedan med min kloka far om det.

Pappa: Nämen oj, har du petat mycket i näsan?

Jag: Pappa jag är snart 22. Tror du verkligen att jag går runt och petar näsan?

Pappa: Säg inte det, jag hade en kollega som letade snor som han sedan stoppa i munnen.

Jag: Fy fan. måste du berätta sånt? fy vilken äcklig bild jag fick.

Pappa: Hahahahahaha

En stunds tystnad

Pappa: Annars kanske du har mycket på gång, och inte hinner vila ordentligt?

Jag: Vila vad är det?

Så det kanske är så att detta är min kropps sätt att säga att det är dags att varva ner. Jag vet.. Jag vet iaf att jag inte är nöjd i min situation just nu och att min bristningsgräns inte är långt borta.
Sex veckor kvar med att läsa två kurser parallellt och jobba heltid.

Naturkunskap Kvällskurs: Skitkul :)

Matte Distans: Är inte lagd åt det hållet... Funderar seriöst på att hoppa av och börja läsa den på nytt med lärarleda lektioner. Det lutade mer åt de hållet nu när jag precis avslutat mitt första matteprov. Det gick åt fanders

Nej, envis som jag är så ska jag fan ge det en vecka till.

Depp

Detta blir ett trött, visset inlägg som grundar sig i stress och hopplöshet.
Fan
Hatar att känna mig dum. Och med dendär j*vla matteboken som sällskap varje dag känner jag mig helt pantad.
Ligger efter.
Iof inte mycket, men har prov på fredag (en positiv tanke som genast slogs ner av det negativa, fast iof ren fakta).
Kanske ska hoppa matten, och bara fokusera på Naturkunskapen?
Fast nu är halva matte perioden gjord. Men vad gör det när jag sitter med samma uppgift i två timmar?
Hopplöst, håller på att gå sönder...
Shit behöver verkligen nått att se fram emot. Typ semester... vet knappt vad det ordet betyder.

Hopplösheten grundar sig i trötthet, orkar inte vara envis
Stressen grundar sig i mina egna krav på migsjälv, jag SKA klara allt...

Blä, nej nu skiter jag i detta och går ut och går. Sen kanske jag tittar på den där skiten igen om det inte tänds något ljus då, ja då vet jag inte men jag skiter iaf i det just nu

full fart!

Ännu en torsdag avklarad. Fast denna måste ha vart längre än vanligt, eller snarare varit fullspäckade.
Jobba 7.30 - 15.30 Full styrka samtidigt gjorde klart det sista inför övernattningen

Provskrivning 16.00 - 17.30 Gick inte alls vägen. Hade lagt fokus på helt fel saker. Men nu vet jag ju vad han är ute efter ifall det blir en omskrivning.

Tillbaka till jobbet 17.30 - 21.30 Övernattning i full gång, Dekorerade lekhallen, Däddade, Barn skruvade till max, Åt pizza, Sjöng piratsånger, Skattjakt, Godistime, Tandborstning, Sagostund, Godnatt

Arbetslös!

Shit, detta kom helt oväntat eller nja. Visst hade jag mina aningar att det skulle finnas en chans att även jag skulle bli drabbad av den pengakrisen som drabbat världen.
Så under mitt utvecklingssamtal som jag hade med min chef igår så gav hon mig rådet att börja plugga till hösten då de inte kan erbjuda mig mer arbete efter att mitt förordnade går ut den 31 Maj. "Jaja men det löser sig" säger jag.
Det är faktiskt först nu som det börjar sjunka in. Jag arbetslös, skulle inte tro det.
Jaja men tror ändå att allt löser sig, kanske sätter jag mig i skolbänken i höst eller så flummar jag runt någon annanstans. Tänkte iaf sätta mig och titta på lite utbildningar. We will see..

Kisses

Måste jag?

Varför är det en så stor skillnad på det man vill göra och det man måste göra?

Jag vill sitta med min gitarr

Jag vill shoppa på stan

Jag vill mysa med mannen i mitt liv hela dan

Jag vill träna

Jag vill sola

Jag vill bara vara

Måste plugga

Måste fatta

Måste bli pigg

Måste ha lust

Äh fan släng hit gitarren och låt mig få va en stund så ska jag nog bli människa igen, iaf för en stund...

Run

I'll sing it one last time for you

Then we really have to go

You've been the only thing that's right

In all I've done

And I can barely look at you

But every single time I do

I know we'll make it any where

Away from here

Light up, light up

As if you have a choice

Even if you can not hear my voice

I'll be right beside you dear

Louder, Louder

And we'll run for our lives

I can hardly speak I understand

Why you can't raise your voice to say

To think i might not see those eyes

Makes it so hard not to cry

And as we say our long goodbyes

I nearly do

Light up, light up

As if you have a choice

Even if you can not hear my voice

I'll be right beside you dear

Louder, Louder

And we'll run for our lives

I can hardly speak I understand

Why you can't raise your voice to say

Slower, slower

We don't have time for that

All I want's to find an easier way

To get out of our little heads

Have heart, my dear

We're bound to be afraid

Even if its just for a few days

Making up for all this mess

Light up, light up

As if you have a choice

Even if you can not hear my voice

I'll be right beside you dear

Snow Patrol - Run

Vår på morgonen, snökaos på kvällen... Ge mig vår!

Plugga distans

Jaha i måndags så började min matte kurs som jag ska läsa på distans, kände mig redigt laddad.

Men då min matte bok inte kom fören på onsdagen så blev det helt plötsligt väldigt stressigt att bli klar med veckans uppgifter innan veckoinlämningen på fredagen. Så denna vecka har minst sagt varit hektisk, och när fredagkvällen väl kom så orkade jag knappt hålla mig vaken. Så i all röra i huvudet så blev det nått fel när jag satt med veckoinlämningen. Jag lyckades bara svara på EN fråga. Panik i stundens hetta, men sen efter att ha sovit på saken så kom jag fram till att det inte var hela världen. Det är ju faktiskt inget som betygsätt iaf.

Så fan Ida, ha inte så förbannat höga kvar på digsjälv!

Barn igen

Vaknad tidigt idag och gjorde sedan ordning lite frukost. Kröp sedan upp i soffan med täcket och slog på TV:n och vad är det inte som går igång om inte DisneyDags.
Jag göttade ner mig ordentligt och kände mig liten igen:)
Kan inte låta bli att fundera på vart alla mysiga barnprogram har tagit vägen?

Jobbigt

Ibland är det inte roligt att vara jag, känner att jag är nära bristningsgränsen. Jobb, skola, träning, vänner och en påbörjade relation som inte blir så mycket med och samtidigt som man jobbar med sigsjälv för att kunna bygga upp en bättre självbild vilket absolut inte är det lättaste när man bara vill sparka.
Men what the fuck finns de som bor under en bro. Jag ska gå och lägga mig i min säng och hoppas att denna trötthet(hopplöshet) lämnar mig, och att jag istället fylls med energi.

Vill bara sitta med min gitarr i mitt knä..

Pling på dörren

Idag när jag som vanligt satt med mina skolböcker så ringde det helt plötsligt på dörren. På väg att öppna ber jag en stilla bön om att det inte är någon försäljare, kan tillägga att jag är sjukt grinig efter en lång dag och känner mig inte helt hundra.
Men på andra sidan dörren står det ingen jobbig försäljare utan mannen i mitt liv med ett stort leende. Och jag måste sett fånig ut när jag från surmört skinner upp som en sol, med ett leende från öra till öra av denna överraskning.
Kan till lägga att mannen i mitt liv och jag går om varandra med våra arbetstider vilket gör att vi inte ses allt för ofta(vilket iof är bra för mina studier). Men det hindrar inte honom från att ta en puss paus under arbetstid, vilket är väldigt uppskattat från min sida.

Är väldigt nöjd just nu