Efter skolan står jag vid en väldigt trafikerad väg och väntar på grön gubbe.
Jag står där med
mp3 i öronen och får syn på en duva som
spatserar på vägen utan att vänta på grön gubbe.
Poff och duvan får sitt huvud bortkört av en röd
volvo. Fjädrar flyger och på vägen ligger den huvudlösa kroppen.
Jag känner hur jag har
spyan upp i halsen och kämpar för att inte spy rakt ut. Jag tittar på duvan igen och drabbas av en plötslig gråtattack och
spya i halsen igen.
Så där står jag och väntar vid övergångstället på grön gubbe. Med både
spyan och gråten i halsen och vet inte riktigt vart jag ska göra av migsjälv.
Det blir tillslut gröngubbe och jag går med bestämda steg över gatan, höjer volymen och stirrar ner i marken, troligtvis lite vitare än vanligt i ansiktet.
Det var bara en duva. Men efter ett
poff så vart det en duva mindre som är ute och
spatserar.
Poff