Kommer jag någonsin att sluta sträva efter den?
Borde jag flytta? Jag känner redan stressen bara jag tänker på att jag ska köra ner till det regnet imon.. Vad har den staden att erbjuda mig? Jag drömmer om så mycket mer..
Blir man någonsin helt nöjd?
Jag tittar ut över landskapet här och vill inte åka härifrån, kanske för att jag vet vad som väntar på mig i renget. Rutiner... Kanske tycker jag skogarna är extra vackra just för att det är något annat än betong.
Men jag kan inte förneka det lugn som fyller min kropp i samband med första andetaget.
Förvirrad
Man kan inte fånga lyckans fjäril
Om du tillåter, så kan den landa i din hand för en stund
Om du tillåter, så kan den landa i din hand för en stund
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar