Jag står där med mp3 i öronen och får syn på en duva som spatserar på vägen utan att vänta på grön gubbe.
Poff och duvan får sitt huvud bortkört av en röd volvo. Fjädrar flyger och på vägen ligger den huvudlösa kroppen.
Jag känner hur jag har spyan upp i halsen och kämpar för att inte spy rakt ut. Jag tittar på duvan igen och drabbas av en plötslig gråtattack och spya i halsen igen.
Så där står jag och väntar vid övergångstället på grön gubbe. Med både spyan och gråten i halsen och vet inte riktigt vart jag ska göra av migsjälv.
Det blir tillslut gröngubbe och jag går med bestämda steg över gatan, höjer volymen och stirrar ner i marken, troligtvis lite vitare än vanligt i ansiktet.
Det var bara en duva. Men efter ett poff så vart det en duva mindre som är ute och spatserar.
Poff
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar