
Kisses

Kisses
Min julklapp till migsjälv är här!! Me likie
Kisses
Nej nu är det dags.
Natti natti
Kanske dra ett avsnitt av True Blood vilket iof inte är helt fel :)
Skit triss
Den farliga likören:)
The gang
Snövit och de sju stjärtarna
Helt sjuk mycket folk som dansade bakom QX vagnen. GALET!!
Helgen bjöd på:
Parkhäng med gott sällskap och bira. Besök på Babbsans klubb Patricia. Dragqueen Battle. Avslutade helgen med ett besök på en Fetisch klubb. Vilket var en skön brytning mot all denna förbannade schlager som spelas på varje gayklubb. Gillar man automatiskt schlager om man är gay??
Kisses
Denna kisse hittade jag skadad under bron på väg hem från stan en kväll förra sommaren. Tog med henne hem och lyckades tillslut få henne till BlåStjärnan för att kolla upp skadan. Det visade sig att hon hade skabb, var undernärd, och hade troligtvis fått en spark som orsakat skadan i höften.
Hoppas att de hittade ett hem till henne tillslut.... Blir så arg och så ledsen.....


Little girl lost: The Delimar Vera story eller
Parfymen: Berättelsen om en mördare
Det blev lite tomt
Så jag var faktiskt lite ledsen när den sista meningen var läst och jag slog ihop boken. Nu tog mitt kärleksliv slut.
Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte längtade, om jag sa att jag var nöjd med att vara ensam, ingen som håller om mig eller bara snuddar vid mig.
Jag tror att jag är beredd att hålla med min vän. Ju längre tiden går ju mer glömmer vi, ju mer saknar vi och jag kan inte låta bli att ge en avundsjuk blick på de som är två och har allt som jag saknar och längtar efter. Längtar efter att någon ska se mig och som kan krama om mig så att jag inte dör..
Finns det möjlighet att bli kär mer än en gång? eller är mina chanser förbrukade? Om nu så är fallet så är jag glad att jag iaf fick uppleva det en gång. Det var helt fantastiskt....CIDP Chronic inflammatory demyelinating polyneuropathy
Plötsligt så finns den där och ger mig ömma fingrar och trötta ben, är rädd att mina ben inte ska orka bära mig hem..
Jag gör allt för att dölja den, låsas som om den inte finns. Om jag anstränger mig tillräckligt så kanske den försvinner... Och kanske får jag ett normalt liv och kan uppfylla mina drömmar.
Men den försvinner inte, var åttonde vecka är jag hemma från jobbet och har laddat upp med kassa filmer att sova bort två dagar med. Jag sover för att slippa känna hur jag mår, sover jag ska slippa tänka. När dessa dagar är över tågar jag på som ingenting.
Det är såhär jag hanterar det kanske inte det bästa men så är det. Jag vet att jag hör till den friskare skalan och har inga ryckningar i händerna m.m. Men det känns rätt pissigt ibland iaf då jag faktiskt är "fast" här.
Här står jag med alla världens möjligheter men det är detta som hindrar mig och det gör mig så arg och frustrerad. Är detta verkligen min lott i livet? Fan heller, detta accepterar jag inte. Jag ska bli frisk och jag tänker inte låta detta hindra mig från att leva det liv som jag vill..
Här är en länk där mitt fängelse beskrivs mer utförligt:http://www.socialstyrelsen.se/Sos/ExternalWeb/Templates/CommonFulltext.aspx?NRMODE=Published&NRNODEGUID=%7b29AAB03B-60AE-4BF4-AA94-9E5AEBA283C8%7d&NRORIGINALURL=%2fovanligadiagnoser%2fCIDP%2ehtm&NRCACHEHINT=Guest#1
Jag är bara så fruktansvärt trött på att vara trött