Djävulskt skratt

Jag fattar inte, verkar som vissa av mina vänner e rädda för mig. Min förra romie älskade att shoppa. (själv e jag väldigt noga med att pengarna ska räcka till "rätt" saker). De slutade med att hon började smyga in sina shoppingkassar in på rummet för att jag inte skulle se haha. Idag var jag hos C och kollade vad hon skulle packa med sig ner till Thailand. Vid första försöket så gick inte väskan att stänga, så ut med allt och se över om man kunde ta bort något. Övertrött och flamsig som jag alltid är i hennes sällskap började jag skratta åt hennes proppfulla necessär. Hon började genast försvara innehållet med en liten skamsen underton. Sötnos. Vi hittade sedan lite ytterfack och behövde inte ta bort något så de löste sig fint.
Tydligen har jag en djävulskt skratt som verkar vara lite skrämmande. Inget jag reflekterat över. Men jag tycker ni är söta :)
Imon åker du till Thailand och gottar dig, nej jag är inte avis ;) Men det är du värd mitt hjärta.

Mycket kärlek